Här inne finns det bara fjärilar
Allt kittlar och det är överallt, Ingen ordning på något.  
Det växer blommor ur mina öron,
Det kanske därför jag inte hör något längre?
Bladen växer framför mina ögon, Nu kan jag inte heller se.
Havet fyller min näsa och min mun fylls av sand.

Betongen håller fast mig som en maskros som lyckats ta sig upp ur asfalten.
Här kommer jag stå tills jag kan flyga härifrån en sensommar.
Jag blommar snart men nu måste jag vila mig för det går för fort och jag är så trött.
Jag tror dom väntar ut mig.
Jag måste bli starkare.