svårt det är att se mig själv i spegeln ibland, utan att vilja slå sönder den.
Jag hatar ångesten.
jag står still, att inte veta vad jag vill.
rastlösheten kliar i mig men jag är för trött och lat för att ta tag i allting.
Jag är trött på att alltid vilja vara någon annan stans än där jag är, jag längtar alltid.
Jag är trött på att få min pissiga jävla lön och min tråkiga jävla arbetsuppgift.
Jag försvinner in i mig själv, och får det att försvinna ett tag.
det kanske är dags att stanna upp och se vad man redan har?
Den gången jag blev så lätt att det kändes som jag flög och fantiserade om att hoppa från balkongen.
men istället tog ångesten och samvetet över och jag blev tung som en sten och va tvungen att sätta mig ner.
När jag tittar mig omkring och ser vad som hände med alla.
Vad alla gör nu?! vissa har familj och barn och andra har dött, Andra pluggar för att bli nått ( bättre)
Jag vill inte att ni ska dömma mig.Vissa ser mig som stark och framåt, men det är svårt när man inte kan se sig själv.
När man tror att man har hittat lyckan men den försvinner med timmarna.
Att höra allt tjat. jag vet inte hur jag ska leva mitt liv, men tydligen så vet alla andra det?
jag kanske bara behöver en kram mitt upp i allting och få höra att ( jag älskar dig) utan att jag säger det först.
det känns som om jag balanserar på staketet på motorvägen och alla bara susar förbi mig på båda sidorna.
men samtidigt så går jag på det där staketet och skrattar och hoppar, för jag älskar att leva på mitt sätt.
med snabba beslut, inpulser, festerna, människorna, staden.
Men det finns 2 sidor av motorvägen och jag vinglar från sida till sida.
Att jag ens skriver något om det här.
men jag behöver inte ursäkta mig för någon
Det är skönt att skriva av sig.
Jag saknar therese, fina therese.
När jag skulle ta dagens första snus så låg det en liten lapp i snusdosan :)
(Tack för att du finns) jag smälter.
Här kommer lyckan för hundar som oss.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag känner pojken här i fönstret mitt emot, han samlar drömmar i fickan...
på en skenande cykel, den där pojken blir säkert pilot.
Och jag vill ta dig dit där hundarna kan springa runt, ru-u-unt.
Hundar som oss.
Jag kastar sten mot solen, för jag hatar den.
Jag sätter knivar i fotografin.
Jag går på samma gator tills de vänder.
Den här stunden e i resten av mitt liv.
Och jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Jag kan se mitt namn i tidningsbokstäver,
men jag kan inte tro att jag fortfarande lever.
En hund som mig.
Se dig för lillebror, här kommer lyckan.
En liten pojke i för stora skor säger: "Ja, Jag ska nog lyckas."
Se dig för lillebror, här kommer lyckan.
En liten pojke i för stora skor säger: "Jag ska nog lyckas."
Här kommer lyckan (la la la) för hundar som oss.
Här kommer lyckan (la la la) för hundar som oss.
För hundar som oss.
För hundar som oss. 
